Idas materialguide: Vad är skillnaden mellan olika material?

Läser du vad det är för material i plagg innan du köper dem? Om inte så borde du börja med det! Olika material har olika fördelar – och ibland nackdelar. En tröja som upplevs dyr kan vara mycket mer prisvärd än en tröja med en billig prislapp. Allt beror på vad den är gjord av.

Allt du behöver veta om naturmaterial

Vi börjar med naturmaterial, som kommer från djur eller från sådant som växer i naturen.

Bomull

Bomull känner alla till. Den är behaglig mot huden, slitstark, prisvärd och lätt att tvätta. Pimabomull är extra bra. Den består av högre andel långa fibrer, så den behåller sin släta och lena yta länge. Men även om många märken använder mer och mer ekologisk bomull är den inte helt oproblematisk som material, eftersom bomullsplantan kräver mycket vatten.

Siden

Sidentyg har en fantastiskt lyxig känsla. Det kan både svalka och värma, och är lent mot huden. Man säger silke om fibern från silkesmaskens kokong och siden om det färdiga tyget. Nackdelen med silke är att det ofta kostar ganska mycket och att man bör tvätta försiktigt. Många märken rekommenderar kemtvätt. Man kan dock ofta tvätta siden i tvättmaskin ändå, på 30 grader fintvätt eller i handtvättprogram. Gärna i tvättpåse och alltid med fintvättmedel eller särskild silkestvål.

Ull

Ull kan komma från flera olika sorters djur: får, kashmirget, alpacka, jakoxe eller angorakanin för att nämna några. Alla sorters ull andas och värmer på ett behagligt sätt. Ullplagg behöver inte tvättas så ofta. Ull är i princip självrenande, så vädra istället mellan användningarna. När du sen tvättar är det viktigt att använda ett fintvättmedel, alltså ett tvättmedel tänkt för ull och silke. Ett vanligt tvättmedel innehåller enzymer som torkar ut ullen. Följ tvättrådets rekommendation – 30 grader fintvätt eller ullprogram är vanligast. Du kan oavsett behöva forma till plagget lite efter tvätt. Ett finstickat plagg kanske du även behöver stryka eller steama för att det ska återfå sin form, storlek och lyster.

Kashmir

Kashmir anses av många vara den finaste ullen, och den är verkligen mjuk och härlig. Men ju fluffigare material, desto mer överskottsfibrer som bollar ihop sig till ludd och noppor. Dessa går alltid att få bort relativt lätt. Jag rekommenderar en kashmir-kam, men en liten maskinell noppborttagare kan också fungera. Vill du ha ett plagg som är varmt och gosigt men samtidigt känns lyxigt är det kashmir du ska köpa!

Merinoull

Merinoull är min absoluta favoritull. Den har ett trevligare prisläge än kashmir. Dessutom kräver merinoullen oftast inte lika mycket underhåll. Samtidigt så är den mjukare än vad exempelvis lammull är.

Allt du behöver veta om regenatmaterial

Sedan kan vi prata om något som heter regenatmaterial. Dessa har ursprung i naturen men kräver en kemisk process för att bli textil.

Vad är regenatmaterial?

De olika regenatmaterialen görs av cellulosafibrer, från till exempel gran, tall, bambu eller eukalyptus. Modal görs av bokträ och Cupro görs av rester som blir över från bomullsindustrin. En nackdel med dessa material är att det behövs stora mängder kemikalier för att få fram det färdiga tyget. Men de har samtidigt många goda egenskaper. De andas och är sköna att ha på sig. Plaggen får ofta ett väldigt fint fall. Om du ser ett plagg med ”bra svep”, som jag brukar säga, så är det nästan alltid gjort av viskos eller ett annat cellulosamaterial.

Viskos

Jag gillar tyngden i en rejäl viskostrikå och luftigheten i en crepe av viskos. Tunna vävda viskostyger kan vara svala och mjuka som en smekning mot huden. Viskos drar alltid ihop sig vid tvätt, men krymper inte permanent utan kan alltid strykas eller steamas ut till sin ursprungliga storlek igen. Mycket ånga är tricket! Har du ett plagg som du trodde blev för litet efter tvätt? Kolla om det är gjort av viskos! För i så fall är det bara att ta fram strykjärnet!

Lyocell

Lyocell är det regenatmaterial som är miljövänligast. Det framställs i ett slutet system där kemikalierna kan återanvändas. Lyocelltygerna har ofta en fin lyster.

Bambu

Bambu kräver väldigt lite vatten och bekämpningsmedel, och det växer fort. Däremot krävs samma mängd kemikalier för att få fram textil som vid produktion av vanlig viskos. Det kan även tillverkas med samma process som lyocell, och när det är så produktionen har gått till så är bambu ett bra materialval.

Allt du behöver veta om syntetmaterial

Syntetmaterial är kort och gott plastmaterial som är gjorda av olja.

Polyester

Polyester är ett material jag har blandade känslor för. Det är inte särskilt härligt att det görs av olja. (Flera märken använder återvunnen polyester nu, det är ju något bättre ur miljösynpunkt.) Polyester andas inte, så man känner sig ofta instängd, och det är lätt att bli svettig. Men, det finns ändå flera fördelar. Till exempel så skrynklar inte polyester. Tyget håller alltid färgen och formen på ett oslagbart sätt, tvätt efter tvätt. Jag tycker att luftiga plagg kan funka riktigt bra i polyester, och för att ett tyg ska kunna plisseras så måste det innehålla en viss del polyester. Så vill du ha en plisserad kjol är det inte mycket att knota om, de flesta är i 100 % polyester.

Akryl

Akryl tycker jag att man ska akta sig för. Akrylplagg kan kännas förförande mjuka. Men om det blir noppigt, vilket det ofta blir, så är det otroligt svårt att få bort nopporna. Akrylnoppor är sega. Akryl andas inte heller, så man blir ofta varm på ett lite obehagligt sätt. En liten procent akryl (men jag föredrar polyamid) blandat med ull eller bomull kan dock ge plagget bra egenskaper – som att det blir mjukare eller att det håller formen bättre.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att nästan alla material kräver naturresurser. Köp därför bara det du behöver, och sådana plagg du faktiskt kommer att använda. Välj gärna att handla begagnat via Facebook-grupper, Tradera eller på loppis. Glöm inte att alltid ta reda på vilket material plagget utgörs av. Om kläderna är tillverkade av ull eller siden – fråga alltid hur de har tvättats!